Jag ber om ursäkt...

... Men jag tänker nog ge mig ett litet lov från bloggen nu i några dagar.
Inte för att jag precis är jätte aktiv, men nu ska jag (äntligen) till Rikard och jag vill inte behöva tänka på bloggen då, och så ska jag till Göteborg och vara med mina andra små vänner. Jag kommer vara upptagen, så jag vet inte när nästa ordentliga inlägg blir.
Men då ska jag lägga ut bilder från alla dagar som passerat! Fina, fula och sådana ni kan få skratta åt... Det hoppas vi på!

Dessutom så kommer jag inte vara ett Blueberry längre om några dagar, i alla fall inte ett komplett.
Jag skall bli något rött litet bär (med lite blåbär sparat, för jag vill inte riktigt släppa taget).

Någon idé på vad mitt profilnamn nu skall bli? För det kan ju inte vara B. Berry nu, eller hur?

Men hejdå och ha ett fortsatt bra jullov tills vi ses igen (jag ska se om jag faktiskt håller mig), så ska vi se vad jag med mitt intressanta liv har gjort de senaste dagarna... och peppa för nyår! PEPP PEPP PEPP!

Puss o Kram ses på stan!


(The Grinch?)


Hej då alla Blåbären som bor i mitt hår! Fy fan vad jag kommer sakna er :(
Kom gärna och hälsa på snart igen!

Min Jul.

Jag fick mina perfekta stunder, precis så jag velat ha just dem. Och det var det som gjorde min jul till den bästa hittills.

När jag vaknade av att mobilen bubblade av julhälsningar på sms, och inser att en fin liten tjej sover i sängen bredvid.

När vi satt och drog intern-skämt vid frukost bordet, så att man skrattade och glömde bort att äta.

När jag ringde fina Rikard som var på glatt julhumör 3 gånger som fick mig att sakna honom lite extra.

När folk blev glada för mina presenter (och hur förvånad xxx blev av att hon överhuvudtaget fick julklappar).

Och det groteskt stora utbudet av mat vid middagen (som inte var julbord... alls) som fick alla att hålla tyst i nästan 5 minuter.


Det var bra, det var mysigt och jag är nöjd. (och) Tack Frida, för en perfekt dag.




Klassiska Jul-Fina bilder för att få tiden att gå...
(Det tog för lång tid för de andra två (Mor och Bror2) att slå in sina presenter)


XXX


Under öppnandet av klapparna (Simba hjälpte till på sitt sätt).


Klockan är mycket... så Karolina orkar knappt försöka vara fyndig med bildkommentarer och ordvalen. (Karolina ber om ursäkt) Så trött att hon pratar om sig själv i tredje-person. Då är det väl illa... eller?

Negativa och Positiva Team Gran

Nu är Frida här, så nu är julen här :)
Vi har letat precis varit ute och letat gran, väldigt länge...
Vi blev två team: Det negativa och det positiva.

Med det menar jag:
Båda teamen ser en gran
Positiva teamet säger: "Men den, den var väl okej?"
Negativa säger: "Nääää, för smal."
Positiva teamet: "Men den då? Den är ju jätte tjock?"
Negativa teamet: "Nääää, för kort."
Positiva teamet: "Men den! Herregud! Den är ju helt perfekt ju!"
Negativa teamet: "Nääää, för död."

O.s.v...

Men vi kämpade på, ramlandes och rullandes i snön likt bebisar, med yxa och såg likt feta, svettiga och håriga män.


XXX


Peppade skogshuggare. (Innan vi börja leta..)

Ensam Hemma

Idag är jag ensam hemma, dan före dopparedan, och gör inget vettigt. Så jag tänkte (eftersom jag ändå måste) att jag slår in julklappar. Så efter massajulpyssel och galet mycket kreativitet, så skapade jag julklappar!

Märk väl att inte ett enda paket har samma papper eller ser likadant ut med ett annat. Overkill? Nej, det tycker jag inte!

Nej, nu ska jag julstäda ensam! Och julpynta, och hämta gran (Nej, så kul ska jag inte ha!) och lyssna på musik så där högt man bara får göra om man bor på landet.



Låtsasjul idag.

Idag var det låtsas jul med släkten, jag trodde helt seriöst en stund att det var julafta.
Vi lekte julklappsleken... min bror vann Inglorious Bastards på dvd (jävligt ny film) och jag fick.. en vit ljuslykta och ett plastbokmärke. Jag har sånt jävla flyt!
Imorrn kommer Guttke, min egna tomtenisse, eftersom att nu nalkas julen. Även om vi inte ens hunnit pynta eller skaffa en gran.. det hela känns lite fail. Hmm... Men det blir säkert bra, jag skall se till att allt blir så bra som det kan bli.
(Jag tänker äta godis tills jag får ont i magen)





Jag tyckte det kändes bra att lägga upp en bild på mig själv. Hur jag ser ut precis nu liksom. Efter ett lite
halv- meningslöst inlägg. Varsågoda: En bild på Superbloggaren!

Julen.

De flesta påstår att julen är en tid för familj, nära & kära. Det håller jag med om.
Men då är det väl inte så konstigt att många känner lite eller mycket ångest inför jul. Det känns som det ultimata beviset på om hur ensam man är eller ej, eller hur?

Även om man firar med sin familj, kan det kännas som att någon saknas eller att man är på fel ställe.

Undermedvetet känner nog alla att det är viktigt att julen känns perfekt. Den skall firas med rätt personer, man skall få rätt presenter, rätt stämning och rätt julhälsningar.
Även om de som kanske inte tycker om julen försöker få sig själva att tycka att det är som vilken dag som helst, är det svårt när man ständigt påminns av julsånger, julstressen och frågorna om "Vad ska du gör på jul?", "Vem ska du fira med?" eller "Vad tycker du att jag skall köpa till min mamma?". Ingen menar att såra någon, men nu i denna tid är alla extra känsliga - någon blir alltid sårad.

Saknar man någon i sin familj, någon man kännt, någon viktig i sitt liv så känns det lite extra. Nu, på julen.

Det är en viktig tid för alla, vad man än säger. Man uttrycker sig olika om julen för att få olika syn på den, eller inbilla sig något. Men jag tror att allt handlar om att man inte vill bli sårad av julen, eller göra den viktigare.

Men för vissa, det som står ut mest, och förhoppningsvis är för de flesta, så är det just en tid för glädje och familj. En tid att samlas och fira att man ännu ett år stått ut med varandra eller att man äntligen träffas igen.

Jag måste erkänna att, vad jag än säger annars, att julen är viktig för mig. Den känns positiv, men vissa delar gör mig mer sorgsen. Julen är en tid för att sakna, fira och visa vilka man älskar. Den är nog faktiskt mer seriös för mig än vad jag inser, som jag tror det är för alla.

Jag vill säga God Jul till alla jag känner. Jag hoppas en bit av Julen blir så perfekt som ni vill ha den.
Och försök att ta vara på just det.





Hoppas ni kunnat få en annorlunda tanke om Julen.
Julkramar / Karolina

Blått är Dissat bland Mat!

Min nuvarande hårfärg är grovt dissad. Har ni tänkt på att det inte finns någon blå mat!
Men i alla, och då menar jag faktiskt alla, andra färger så finns det mat.

Vetenskapliga exempel:
Vit mat - Ris, glass..
Gul mat - Pasta, potatis..
Röd mat - Kött, tomat..
Grön mat - Paprika, gurka..
Rosa mat - Rädisor, rödbetssallad..
Lila mat - Aubergine, Drottningsylt..

...I rest my case.

Den blå färgen är totalt mobbad av övrig föda.
Men så har vi blåbär, underbara, söta, juicy blåbär som är det enda jag kan relatera till. Blått bland mat anses likna gift, och det är fel. Blått är vackert, blått är hav, himmel och hår. Blått är fantastiskt!


Och denna bild är till alla er som inte håller med mig.


Julmys på Torp bland Fina köer!

Idag så var det julshopping, det var kul... i en kvart. Sen... inte så kul!
Pizzan va god och det blev hyfsade julklappar och vi (Jag, Anki, Amanda och Rikard-som åkte efter 40 minuter) träffade Noshin. Det va längesen!
I övrigt så träffade man typ alla man någonsin kännt innan Sinclair. Det är så härligt att alla kan samlas och roa sig på Torp tillsammans vid denna tid på året! Puss på alla Julshoppare!





Årets Julkort.

Puss på Pipeviken.

Det är så frostigt och vintrigt och fint. När jag inte behöver åka någonstans är snö och kyla helt perfekt.

Idag har jag och Rikard gjort snöänglar, åkt pulka, rullat ner för backar, gjort sönder is och belönat oss med varm choklad när vi kom in för att vi för en gångs skull varit ute och rört på oss!
Helgen har varit helt underbar, helt perfekt faktiskt.
Och imorrn är det dags för julshopping.. inte jääätteparty kanske..
Men jag har fått en prima-start på lovet :)





Så här såg det ut hemma hos mig, puss på Pipeviken.





Lille Rikard Hedin leker i snön och låtsas att det fortfarande snöar.





Art of Lille Rikard och Karolina.





Hela dagen kändes lite som filmen The Eternal Sunshine of a Spotless Mind.





Bobo o Bobs säger Godnatt.


(detta skrevs och lades ut igår egentligen... jag hatar internet... nästan)



Julmyset

Det var hos xxx, en pimp och 7 tjejer. 2 nya, 5 veteraner. Det var chillparty, och det skulle bli jullov.
OH DET VA NICE!

Steg för steg så blev det mer och mer party... trots julkänslan i oss alla och snödrivorna utanför.




Veteranen Amanda får igån vattenpipan i väntan på 3 tjejer till, och att få skrika och bitcha om julklappar.


xxx


Julklappsleken var den mest sjuka och hysteriska lek som finns... som egentligen skall vara mysig.
Men den framkallar mest stressattacker och kräver grov koncentration.
Men kul, det var det!





Ulle (nu togs hennes bloggoskuld på riktigt) slogs för den här! My little pony, som hon själv hade köpt till leken.


xxx


Vi har ett jätte fint och sunt förhållande jag och min pojkvän Rikard, han slänger inte ens en blick åt andra tjejer.

xxx


Varm shot av nyponsoppa med vodka var... inte så gott, tyckte jag i alla fall. Även om jag var pepp innan.





Favorit i repris av Karolina.


xxx


"Vi har ett öppet förhållande."


xxx


Jag till Rikard: "Se rädd ut! Som att hon tänker döda dig med lasersvärdet!"





Rikard är Sneaky, och lite kamerakåt. Medans de andra "Stampar med Leeroy".


xxx


Mysiga efter lite anden i glaset som faila... såklart, men det var roligt att runda av kvällen med!





Denna lilla tjej skall upp på xxx Wall of Shame - Vänner som Däckat... men vänta detta var väl inte riktigt tanken med kvällen Kristin?

Ett lite mer Pepp inlägg! (Jippie!)

Imorrn är sista dagen i skolan, Jippie!

Det är två meter snö ute, Jippie (här känner jag dock lite sarkasm)!

Jag har har ätit mega buffé på dyr resturang idag, Jippie!

Jag ser fram emot imorrn kväll då vi ska ha julmys.. de som vill i alla fall, Jippie!

Jag får äntligen sova ut efter imorrn och Rikard ska hem till mig, Jippie!

Det blir julshopping på måndag.. kanske, kanske, Jippie (lite ironi här i alla fall)!

Min födelsedag var galet mysig, och jag var galet glad hela kvällen, Jippie!

Allt känns faktiskt bra just nu... förutom det faktum att jag är påväg att bli sjuk. Men det är ju alla andra också.
Julklappar, chips och vattenpipa imorrn känns pepp! Väldigt pepp!
Men nu ska jag sova och jäsa all mat i min mage, Glad juletid allesamman! (som sagt.. där kan man känna lite ironi också, möjligtvis)





Detta är vad Rikard kallade för efterfest på Karolinas födelsedags bild.

Kool-Aid (Det är värd läsning, jag lovar!)

Det var en gång en man vid namn Jim Jones.
Han var präst som åkte runt i USA under 70-talet och fick folk att gå med i hans församling.
Han hade socialistiska ideer om att de skulle bo tillsammans själva i ett eget kristet samhälle.
De skulle tillsammans tro på gud, väldigt gudatrogna, men också socialistisk med visionen om att de skulle kunna bo tillsammans och dela på allt.
De såg honom som en ledare, väldigt sympatisk, karismatisk, alla tyckte om honom.
Församlingen hamnade i Los Angeles, det blev deras högkvarter. Men Jones bestämmde sig för att ta steget längre och ville bygga en stad... från grunden.

I slutet av 70-talet byggdes den i Nicaragua, den blev kallad Jones Town med Jim Jones som ledare. Den byggdes och konstruerade den så att de skulle kunna klara sig helt på egen hand. De odlade för mat och delade på allt. Kontakten med utevärlden trappades ned mer och mer.

Utomstående släkt till invånarna fick som sagt mindre kontakt och ville veta vad som pågick i Jones Town och pressade då sina lokala politiker på svar. (Detta var i Kalifornien) Tillslut tog sig en ledamot i kongressen, Leo Ryan, tog sig an fallet.

Han åkte ut tillsammans med ett tv-team och några av hans egna assistenter till Jones Town för att kolla hur läget var.
Där mötte de Jim Jones, och fick också prata med de som bodde där. Alla visade att de var glada och trivdes jätte bra.
Men tillslut ger sig dock någon av invånarna och ger ett meddelande till Leo Ryan om att han faktiskt inte vill vara där längre.
Då tar Ryan upp detta med ledaren som inte förstår, vad han visste så kunde han inte förstå hur man inte kunde trivas  och må väl i hans stad.

När Leo Ryan och hans män åker därifrån så skickar Jones ut några av sina män med gevär till deras flygplan som skulle ta dem därifrån.
Jones män lyckas komma ikapp och skjuter dem, och de flesta dör - även Leo Ryan.

Tillbaka i Jones Town har Jim Jones ett stor-möte med de tusen invånarna i Jones Town.  Han säger till dem att de inte har någon utväg, för nu kommer män skickas till Jones Town pågrund av politikerns död.
Och när någon föreslår att åka till Sovjet och stadga sig där, hävdar Jones bara att det inte går. Den enda vägen ut var att alla skall ta självmord, vilket de gick med på. Alla familjer som förlitat sig till Jim Jones lyssnade till hans ord.

Då blandar de Kool-Aid (en typ av saft) med gift i en stor bytta.
Först fick mammorna ge det till sina barn, och sedan får resten dricka.

Några få överlevde för att de låtsades dö eller sprang för sitt liv. Detta var en av de största icke naturkatastrof innan 9/11.



Jag tycker verkligen att detta är sjukt intressant, hur man kan förlita sig så totalt på en ensam människa. Hitler är såklart ännu ett exempel, men Jim Jones kändes mer personlig.

Varför jag skriver om detta och vad som fick mig intresserad är att ett band, El Creepo, som jag gillar har skrivit en låt därde tar upp ändelsen med ironi:

Let's pass the kool-aid, strychnine and strawberry
It's a Jonestown holiday
And all the kids are in their graves.

Lite rått att uttrycka sig så, men det gjorde mig intresserad. Det som fick mig att skriva inlägget var dock att jag fick skivan i födelsedagspresent av min bror... tillsammans med Kool-Aid saft blandningar. Det var den absolut nördigaste presenten jag fått, och jag gillar det.

Om ni lyckats orka er igenom texten hoppas jag ni tycker det är lika fascinerande som jag.

Kanske lite väl personligt inlägg (Men en gammal Bild)

Idag spelade vi upp vår lilla föreställning 3 gånger, vilket man inte blev trött av... inte alls.
Men jag fick äta monster och träffa Anki och Andree lite kort, det är trevligt. För det är alltid kul att träffa bekanta man inte träffar konstant!
Men det bästa var nog den underbara responsen vi fick från Anki och Andree efter pjäsen... DE GILLA DEN! Fattar ni! Helt fantastiskt!...
Jag tycker det är fantastiskt i alla fall!

Men jag måste catch up, och få mer beröm (mmmm) av dem igen!
För det mår jag inte direkt dåligt av... så vi får träffas snart igen... Så ni vet!





Och eftersom detta inlägg antagligen var rätt tråkigt för er övriga läsare så visar jag en gammal (i alla fall hyfsat) på mig och Anki. Då hade jag en röd liten hockeyfrilla och ett runt litet ansikte...
Men jag tycker ändå att bilden har sin mysiga nostalgi-charm (En fin Anki också!)

Grattis till Mig!

Idag fyller jag 16, stor flicka nu!





Världens coolaste tårta... och nördigaste.

Åh Jesus vilket party!

Jag har läskigt mycket bilder från lördagens coctail-party, och det är så många roliga att det tagit lite tid att formatera dem! Så här kommer en liten del av tillfällena från lördagen, jag tar dem i kronologisk ordning:





SCHTEEK (Det här va Rikards försök till smoking, han dissa dress-coden...)





FridO var party, och Rikard försökte fortsätta vara SCHTEEK lite tafatt...



(Nicole..)


En party-dans runda, en bild i varje partyrum, på varje partyperson.
(Alla har sina egna sätt att partydansa, och de dansar aldrig nyktra.)


xxx


Som Den visa Anna sade: "Som solglasögon bilden, fast utan solglasögon."
Vilket helt enkelt är en gruppbild på oss, på samma ställe. Men här är kryddningen lite mer "berusning" i kroppen istället för coola glasögon.





Fy fan va coola...nej...det var fel uttryck...


xxx


Anki och Amanda dansar som en liten naturkatastrof, Ankis hår är en tsunami.
Men minerna känns väldigt spontana i första bilden iallafall, oerhört!





(Nalle-Puh) Minna kom på besök och drack... okänt.





När FridO skulle räkna upp husets regler bestämde sig Ina och Rikard för att Heila?
Vad jag vet så kan Rikard trott att FridO var Hitler på riktigt.
För ser det ut som att han är medveten om verkligheten?





Och Amanda skrek: "Vi är RETARD BEBISAR" och puttade ivrigt på Nicole så att de båda började vagga fram och tillbaka med sådana här ansiktsuttryck...





Deras spontana dans till "Everybody does Kung-Fu fighting, HUH!"





FridO är... hum... Bilden får tala för sig själv.





De tuffaste brudarna i staden.





Karolina, att blunda och puta med läpparna lurar ingen.





K - "Push phuss"
R - "Get the fuck off me!"


xxx


Detta är en cool bild, jag vet inte varför..
Det kan vara det surrealistiska med att xxxhar Nördglasögon och Hip-hop keps, och ser lite ut som en sköldpadda som räcker ut tungan... :)


xxx


Kärlek i alla dess former (som vi accepterar för vad det är) får avsluta detta tjok av kalas-bilder! Det finns fler, det kan jag lova. Men detta får räcka!


Jag säger som Lady Gaga: Puss Puss ( http://www.youtube.com/watch?v=qStFzmQGQNw ) Kolla 55 sekunder in.

Ni får hålla er!

Ska ladda upp bilder från nattens hejdundrande fest... så snart jag kan. Är både för lat och har för mycket Rikard hemma hos mig för att vilja fiffla med det just nu. Det är så sjukt mycket fina och roliga bilder som för besöka bloggen imorgon istället! Ni får hålla er, tyvärr.





Bild från den fin-fina dagen idag, det kan jag iallafall bjuda på. Håll till godo :)

Anpassa Dig!?

Idag är det teater premiär för Anpassa Dig!?, skriven, koreograferad, scenografierad, sminkad, stylad och skådespelad av vår klass. Våran skapelse, våran "stolthet". Den har skapat hat, starkare band, diskussioner och feber. Jag hoppas att det kommer kännas värt det. 15.00 idag alltså.

Och efter för att fira att vi äntligen fått ihop det så skall vi ha kalas för klassen, med dresscode! Klänningar och skjortor fullt ut, så fruktansvärt sofistikierat.. Det ska bli skönt att lätta lite på trycket, hoppas att det inte blir något slagsmål bara...





Här beskriver Anki sitt beteende för Amanda på ett mindre sofistikierat party... Snälla Anki, plocka inte upp glasbitar på det där sättet ikväll!

Trettondagsafton (29 oktober)

På höstlovet så tog sig jag, Rikard, Anki, xxx, Amanda, Andree och Nicole till Göteborg för att titta på nyuppsättningen av Trettondagsafton Göteborgs Stadsteater... Fruktansvärt kulturellt och pretentiöst, men det var värt att bli lite stämplade för. Ni som inte såg det missade verkligen något!





När vi satte oss på tåget satt redan Rikard i hörnet och vägrade prata med oss andra... Vi tror iallafall att det var han...


XXX


Fridålf var uppstelt över trippen och Anki hade bytt religion.






Andree var inte lika uppspelt, och jag tror inte att Rikard var så uppriktig med det där leendet..?





Efter lite (och då menar jag oerhört snabbt) gående i affärer (pågrund av "grabbarna") så kom vi ut på torget och då var det cigg paus (surrealistiskt nog nästan obligatorisk!).
Och mina små pojkar såg så häftiga ut i sina svarta indie-rockar och sne-luggar att jag var tvungen att fånga det på bild.


xxx
xxx


Små vintriga människor.





Puss.


xxx


Åh gud så brutalt genom häftiga de är.





Nicole joina oss och vi åt på Pizza Hut, sen fick vi parkett-platser till pjäsen. Det var mörkt därinne...





Det var verkligen en jätte häftig pjäs. Och en jätte häftig dag.

The Perry Bible Fellowship

Jag har varit och surfat lite på en ny sida jag hitta som kallas för goggle eller google eller något... Visste ni att man kan typ söka på vad som helst och få fram vad som helst?
Fantastisk sida, den där Goggle! (http://www.google.com/ig?hl=en)

Iallafall så upptäckte jag en rätt rolig sida med små fyndiga seriestrips, tänkte att ni kanske ville se några medans jag ser ifall det kan få komma ut ännu en fotoklump från antingen Muse konserten i Stockholm eller när vi var några som såg "Trettondagsafton" i Göteborg. Varsågoda!




Varför tänkte man inte på det här när man var liten?






(Axel)



Jag tyckte det var lite "le-för-sig-själv-kanske-fnissa-lit-till-och-med" vänligt...

Om ni vill se lite fler: http://pbfcomics.com/

Grattis på 17 års Dagen!

Jag vill passa på att höja mitt coke-glas (medans jag sitter och blir tvingad att se på "På spåret" och "Idol", och får knappt öppna munnen utan att mamma snäser "TYST! Jag hör ju ingenting!?") Nej nu ska jag inte va bitter... Iallafall, jag vill skåla för att två av mina fantastiska vänner har fyllt år denna veckan!





Andree fyllde 17 i Tisdags den 8 December! Grattis min bästa killkompis som jag ha varit russintight med sedan 2008! Tack för internskämt och Konserter och massa annat!
Internskämts exempel: "You've got red on you" eller  klassiker som "Han hade en järvblödning, eller en stroke eller kalla det vad vill du"
Tack för du alltid gör narr av mig!
Underbar är du!





Amanda fyllde 17 år dagen efter, Onsdag den 9 December!
Grattis till min biffigaste och mest stenhårda kompis någonsin! Tack för Oasis, tack för Tjenare Kungen och tack för att du är så snygg och så random otrevlig mot folk! (även om jag vet att du är snäll egentligen - mig lurar du inte) Kyss på dig!

Feber Apan fick rättvisa!

Ännu en gång somnade jag med lite för hög temperatur i kroppen och med en hud som inte höll med utan tyckte det var jätte kallt. Då var det inte så lätt att somna!
Så nu gav jag mig den rätt (tillsammans med klassens mumintroll) att få sova längre idag... Då jag faktiskt ärligt talat inte hade något vettigt att göra fram till 11 i skolan ändå! Så nu sitter jag och äter flingor ur en tekopp för att få den där tekänslan jag egentligen inte hinner med (seg vattenkokare, *suck*) och dricker juice som bara smakar beskt och någon frukt som förblir okänd. Men jag är nöjd!





En mycket knepig bild tycker jag... Jag är solbränd och brunhårig (döljs kanske av det svart/vita)... och så hänger det bh:ar i bakgrunden. Men glad är jag för sovmorgonen, det ser ni!

Även om jag kanske var gladare då kortet togs... utomlands i Oman (för precis ett år sedan) innan Middagsbuffé...
Plötsligt känns inte sovmorgonen så storartat längre.

Men vi ses i skolan, och förbaskat utvilad kommer jag vara iallafall!

Surprise Party (30 September)

Den 30 september, vilket är dagen efter lille mannen Rikards födelsedag, så hade jag och våra vänner arbetat jätte jätte jätte hemligt och spenderat spenderat spenderat (typ) för att få ihop en liten fest för 17 åringen på allas favorit lillördag i veckan! Vin, vattenpipa, kladdkaka (vars ena ingrediens var stearin då födelsedagsljusen på "tårtan" hann brinna ner eftersom Rikard så lägligt skulle pissa precis när han kom innanför dörren), cider, cigaretter och ett chockstadie jag aldrig sett Rikard vara i. Snacka om förvånad när Frida O, Andree, Anki och Amanda reste sig upp från balkongen med party hattar :)





Födelsedagsbarnet fick dock nya ljus att blåsa ut eftersom han misslyckadeas med de första...
att välja toaletten framför tårtljus Rikard, oj, oj, oj...





Efter paralyseringen lagt sig så mådde Rikard bättre igen och kände sig stenhård.


xxx


På denna bilden har vi:

Andree (Holger), påstår sig vara så snäll och duktig men denna bilden hävdar motsatsen. Han fokuserar stenhårt på att det är party med vinglas i handen och med en vattenpipeslang puffandes i munnen. Stenhård partyman. Ingen ovisshet om detta alls.

xxx, påstår sig inte ha något behov av rök. "Kan stå emot det" eller "känner inget behov" är sådant hon kan påstå, men jag tycker denna bilden hävdar motsatsen. Här är ett solklart exempel på att hon dyrkar röken, kanske till och med ser det som något gudalikt. Hon känner helt klart någon sorts dragningskraft till röken.
Har jag fel?








Detta är Anki, ms. Partypingla. Hon skulle till och med kunna se bra ut som fågel - det bevisar den nedre lite gulaktiga bilden. Men den över säger bara att hon är helt genomsöt. Var ju tvungen att presentera min vän då hon är den nyaste fotomodellen på bloggen :)


xxx


Att bryta vanor är roligt tycker Frida till vänster, att bryta banor är så roligt att jag nästan kissar på mig tycker Frida till höger.





Partydrinkar som mer påminner om ett kemiskt experiment! (det är en liten sneaky bastard bakom röken också)





Det blev sent (det var ju trots allt onsdag) och Rikard + Andree kände att de behövde uppfylla sina krav som partyts Thom Yorkes (super djupa och super depp, alltså). Ni var jätte duktiga!





Varken Andree eller Frida till höger släppte kvällens image: Thom Yorke och "jag har så kul att jag nästan kissar på mig" (kolla på bilden på Frida O längre upp... ser ni någon likhet?)





En mycket lyckad kväll, mycket lyckad kväll!

Tack till:
Wolf
xxx
Anki
Holger
Minna
Marcus
Nicole
Amanda
Anna

och såklart hedersgästen Rikard.

Det finns så mycket hat i skolan nuförtiden!

Det är helt sjukt hur febriga elever kommer i tid för en skoldag utan arbetsuppgifter, men friska med arbetsuppgifter kommer en timme försent med kassa comeback när man frågar varför de är sena! Är det mänskligt hyfs? Eller?

Jag hade över 39 graders feber idag och var ändå aktiv och kom i tid, jag vet att jag inte är jätte populär hos vissa (eftersom jag förvandlats till Adolfa Hitler), men jag försöker iallafall! Jag tycker iallafall att jag är jätte jätte duktig idag, och jag tänker tillåta mig säga så - Även om det låter egoistiskt! (Men om någon tycker att jag är självgod, så skyller jag bara på att jag har feber och inte vet vad jag skriver... eller på Rikard)

Men nu blir jag iallafall fint omhändertagen av Rikard, jag är som Gordon på bilden (katten som egentligen är en hon). Och jag gillar det!





Vill säga också efter att jag fått klaga lite (lite stolt om någon orkade läsa det!) ¨
Att nästa inlägg förhoppningsvis blir ännu en fotoklump! Typ som Håkan bilderna... men denna gången får det nog bli från surprise partyt..


All you need is love!




7 månader :)   (Jippie!)

Roadtrip

Jag förvarnar känsliga tittare för obehag. Jag ser ut att ha Downs syndrom, och sjunger som en död katt.
Enjoy!





Tack Frido för att du är så grym på att filma,
och för att du undvek att medverka i denna en aning pinsamma film :)

ps. Jag älskar Henrik Lund

Feber Apa

Jag älskar att vi ska gå i skolan 8.30 - 20.00 nu i några dagar utan att få kompensationsledigt (svårt ord det där).
Det kanske... kanske hade kännts kul att öva in en pjäs som vi trots allt skrivit.
Men nej, för nu har Karolina fått feber. Tack Jesus!





Jag hade velat vara rörlig som den här apan på bilden (som jag såg klättrandes utanför vardagsrumsfönstret idag). Inte ha lymfkörtlar (massor av svåra ord i mitt inlägg) som sticker ut här och var, och får mig att känna mig som en tant med bråck... Tack som sagt Jesus. Tack tack :)

Bilddagboken gillar Fjortisar

Min tillfälliga hobby:
Vandra omkring på bilddagboken, hitta någon hyper fjortis och hitta en lista med folk man ska bevaka, SOM OCKSÅ ÄR HYPER FJORTISAR:s. Det är nöje mina vänner.. det är rent nöje. Just nu fastnade jag på Västerås. Måste krylla av fjortismännsikor där, jag tycker dom är söta. Jag tycker Frida är söt också, så hon får vara på en bild här (nej, Frida om du skulle läsa här, det finns ingen koppling mellan dig och bilddagbok-fjortisar. du är bara söt) PUNKT.





(I ditt ansikte Wolf, puss på dig)

Herr och Fru Pundare

Igår var det mysigt för herr och fru pundare.





Vattenpipan puttrade på vardagsrumsbordet.





Och mannen i huset fick sig rök så att han hamnade i sin egna värld, och det enda han hade att säga var:
"Huh?" eller "Min tur." Charmig man det där.





Charmigt par.

Tack och hej hälsar herr och fru pundare.

Fredagsmys är underskattat bland oss ungdomar.

Me and mr.pundare (ni får se bilder imorrn) bestämde oss för att inte festa av olika små anledningar.. och jag njuter! Efter en konstig dag med ett knepigt besök bland minisar i nian så krävs det godis, chips och vattenpipa! Så borde det alltid vara.. Ja iallafall ibland!




Så idag fick jag herr. populär/Mr.Pundare för mig själv. Och ni fick lite till grovt vackra bilder på nerdie, peddo och oss två (Ta nu inte illa upp Andree och Frido). Rikard hälsar.

Och jag vill hälsa till frida att hon kommer aldrig mer få låna en sjal eller något annat man kan klä på sig när hon bara skall ge bort det i gåvor till alkisar. Hon som charma mig med: "Den är ju helt underbar, får jag låna den?"
Dumma naiva Karolina som inte förstår vilken splittning Frido har...

Håkan Konserten (18 September 2009)

Om ni hoppas på flashiga bilder på Håkan Hellström (eller Kent Hellström som vissa kallar honom) så hoppas ni fel. Inget så indie skall upp under detta inlägg.
Utan bara sjukt mycket jätteproffsiga bilder på Mig, Holger, Rikard , Wolf och Amanda vi gestaltar, gör grimaser och massa andra fina saker med våra ansikten i väntan på att en jätte fin Konsert skall börja. Så tack Håkan!

(Och jag vill också säga, att dessa bilder minst sagt talar för sig själva.. döm ingen)


































Håll till godo.. och döm ingen. Tack för idag.

(och om det blev för rörigt så kommentera gärna, för det blev rätt mycket nu.. + eller - ?)

Nu ska jag vara professionell.

Nu ska jag vara en jätteprofessionell fotograf med egen logga i hörnet på mina bilder! Som denna nedanför, loggan syns dock knappt - men gud vilket proffsigt kort.
Mina små pojkar kollar på hur min professionella kamera klickar inne i min professionella lins.
Ser de inte underbart pantade ut?



Snart blir det förresten massa massa mer bilder från Håkan Konserten, inte på Håkan men på oss!

Jag mår psykiskt dåligt av att lära mig att köra bil.

Fy fan för att bli instängd med en grupp gnällande föräldrar och ungdomar framför en totalt dampande körskolelärare som typ skulle lära oss om vett och ettikett inom trafiken. 3 timmar... 3 TIMMAR av mitt liv som han fyllde med sitt jävla gapande om hur allla föräldrar alltid skriker "VA FAN GÖR DU?!".. och allt jag kunde tänka på när han tog i någon eller kliade sig var att jag visste att han inte tvättade händerna efter han var på toaletten precis innan. Åh gud...

Nu är det officiellt!

Idag blev jag överraskad att jag fick göra något jätte spontant mitt i veckan för min ospontana mamma. Jag fick ju för tusan åka hem till Rikard bara så där! Det känns jätte konstigt att få åka hem till min pojkvän när jag vill, det brukar man väll inte få? Eller?





Och förresten... nu efter misuppfattningar så vill jag nu säga att alla är välkomna till min blogg förutom Amandas mamma. Den är nu officiellt inte hemlig längre.

RSS 2.0