Fjäril.
Alla som känner mig vet att jag har hur länge som helst tjatat om att jag skall tatuera mig också, och att det skall bli snart. Men efter hundra förfrågningar på olika PÅLITLIGA tatueringställen, så finns det ingen som tar emot lilla minderåriga mig. Fan, fan, fan. För fy fan vad jag vill göra det nu!
Och jag vet att det helt klart finns de som tänker att: Är det inte lika bra att du väntar tills du är 18 år? Du kommer säkert ångra motivet du vill ha nu. Det kommer du säkert göra..
Men jag vet, och jag menar vet, att jag vill tatuera en fjäril på min högra ankel. Och inte bara för att jag tycker det är fint. Utan för att det finns en lång förklaring - som jag nu tänker summera för er.
När min Pappa dog för ett par år sedan, så visste jag direkt att jag ville märka mig själv med honom. Något som inte gick att tappas bort eller suddas ut, och då var tatuering det bästa alternativet.
Jag funderade på att skriva hans födelsedatum, livstid, namn eller textrad ur låtar jag brukade sjunga för honom när han behövde det. Men när jag berättade för min mamma om min plan så föreslog hon en fjäril, detta för att fjärilar är en symbol för en fri själ - något som kan vara "livstecken" från de döda. Jag tyckte det var en söt idé, men det betydde inte särskilt mycket för mig. Förrän ett par månader senare.
Det var under augusti (från min pappas födelsedag exakt) till min födelsedag i december som vi varje dag hade en fjäril i vårat hus. Varje dag. Och inte nog med att de levde så långt in på vintertiden, så var de tama. De kröp omkring på våra armar, halsar eller satte sig på våra hjärtans plats. Och hur mycket vi än petade på dem - Så viftade de bara lite med vingarna och satt kvar, ibland i flera timmar trots att vi rörde på oss.
Jag lovar att detta jag skriver är sant, dyrt och heligt, och det finns fler historier, om våra fjärilar, som ni nog skulle häpna för.
Fjärilar har en helt annan betydelse än vad ni kanske trott, och det är min tro om att det finns liv efter döden och att min pappa vakade över mig så länge han kunde.
Jag hoppas att ni tror mig, för jag skulle aldrig ljuga om en sådan här sak.
Min pappa ville alltid att jag skulle se på saker realistiskt, och det gör jag - så realistiskt jag kan.
Och jag vet att det helt klart finns de som tänker att: Är det inte lika bra att du väntar tills du är 18 år? Du kommer säkert ångra motivet du vill ha nu. Det kommer du säkert göra..
Men jag vet, och jag menar vet, att jag vill tatuera en fjäril på min högra ankel. Och inte bara för att jag tycker det är fint. Utan för att det finns en lång förklaring - som jag nu tänker summera för er.
När min Pappa dog för ett par år sedan, så visste jag direkt att jag ville märka mig själv med honom. Något som inte gick att tappas bort eller suddas ut, och då var tatuering det bästa alternativet.
Jag funderade på att skriva hans födelsedatum, livstid, namn eller textrad ur låtar jag brukade sjunga för honom när han behövde det. Men när jag berättade för min mamma om min plan så föreslog hon en fjäril, detta för att fjärilar är en symbol för en fri själ - något som kan vara "livstecken" från de döda. Jag tyckte det var en söt idé, men det betydde inte särskilt mycket för mig. Förrän ett par månader senare.
Det var under augusti (från min pappas födelsedag exakt) till min födelsedag i december som vi varje dag hade en fjäril i vårat hus. Varje dag. Och inte nog med att de levde så långt in på vintertiden, så var de tama. De kröp omkring på våra armar, halsar eller satte sig på våra hjärtans plats. Och hur mycket vi än petade på dem - Så viftade de bara lite med vingarna och satt kvar, ibland i flera timmar trots att vi rörde på oss.
Jag lovar att detta jag skriver är sant, dyrt och heligt, och det finns fler historier, om våra fjärilar, som ni nog skulle häpna för.
Fjärilar har en helt annan betydelse än vad ni kanske trott, och det är min tro om att det finns liv efter döden och att min pappa vakade över mig så länge han kunde.
Jag hoppas att ni tror mig, för jag skulle aldrig ljuga om en sådan här sak.
Min pappa ville alltid att jag skulle se på saker realistiskt, och det gör jag - så realistiskt jag kan.
Jag vill sväva som du över fält och hav.
Sluta uppläxas och tillrättas av livets krav.
Så som äta, tala, somna och vakna.
Är simpla ting som tyngs av att sakna.
När kommer jag någonsin se dig mer.
Sluta uppläxas och tillrättas av livets krav.
Så som äta, tala, somna och vakna.
Är simpla ting som tyngs av att sakna.
När kommer jag någonsin se dig mer.
Tänk om det aldrig sker.
Ett stycke ur en dikt skriven av mig.
Kommentarer
Postat av: Filip
Va fint :)
Postat av: Nossie
sv: åh vad fint. Jag hade ingen aning föresten.
du kan tatuera dig om du har tillstånd från målsman.
Trackback
